Åland med över 6 500 öar och skär ligger mitt i Norden. Åland är
ett självstyrt landskap i Finland med 30 129 invånare
(2021). Inom de områden där
Åland har egen lagstiftningsbehörighet fungerar landskapet i det närmaste som en självständig stat. Ålands officiella språk är
svenska. Åland är demilitariserat och får därmed inte befästas.
Självstyrelsens tillkomst
Åren 1917–1921
kämpade ålänningarna för Ålands återförening med det tidigare moderlandet Sverige. Finland ville inte förlora Åland och erbjöd
i stället en inre självstyrelse, men ålänningarna inte var beredda att acceptera detta.
Tvistefrågan fördes till Nationernas Förbund som i Genève 1921 beslöt att Åland skall tillhöra Finland, men som ett självstyrt
område. Finland i sin tur garanterade att ålänningarna får behålla sitt svenska språk, sin kultur och sina lokala sedvänjor.
Lagtinget
1922
förrättades det första valet till lagtinget, det självstyrda Ålands lagstiftande församling.
Lagtinget samlades till sitt första plenum 9 juni 1922 och den dagen firas som Ålands självstyrelsedag.
I lagtinget sitter 30 ledamöter och de väljs vart fjärde år. Efter valet i oktober 1999 är sex politiska grupper representerade i
lagtinget.
Lagtinget utser landskapsstyrelsen, den åländska regeringen, som leds av lantrådet.
Åland har även en plats i Finlands riksdag.
Självstyrelselagen
I
självstyrelselagen anges de områden där lagtinget har rätt att stifta egna lagar. De viktigaste är utbildning och kultur, hälso-
och sjukvård, miljöfrågor, näringsliv, intern trafik, polis- och postväsendet samt radio och television. Finlands lagar gäller
inom områden som utrikesförvaltning samt civil- och straffrätt.
Finska staten uppbär skatter och tullar på Åland. I gengäld ställs en summa i statsbudgeten till lagtingets förfogande för att
sköta angelägenheter som i övriga Finland handhas av staten.
Då Finland ingår internationella avtal som berör Åland krävs åländskt samtycke. Ett exempel på detta var Finlands och Ålands
anslutning till EU.
Hembygdsrätten
Åland har ett
system med hembygdsrätt som är ett slags medborgarskap. Hembygdsrätten är en förutsättning för att få rösta och ställa upp i
lagtingsval, för att få äga fast egendom och för att idka näring på Åland. Personer utan hembygdsrätt kan beviljas dispens för
att få äga mark och idka näring.
Barn får hembygdsrätt vid födseln om någon av föräldrarna har det. Inflyttare som kan svenska tillfredsställande och är
finländska medborgare, kan ansöka om hembygdsrätt efter fem år på Åland. Den som flyttar från Åland förlorar sin hembygdsrätt
efter fem år.
Sjöfarten och industrin
Sjöfarten är
den bärande branschen i det åländska näringslivet och står för över 40 % av Ålands bruttonationalprodukt. Ålänningarna har
drivit sjöfart sedan urminnes tider och branschen har utvecklats efter tidens krav.
De moderna åländska rederierna har olika inriktningar – passagerartrafik, godstrafik och internationell tanksjöfart. 13 % av
ålänningarna arbetar till sjöss. De goda kommunikationerna har även varit förutsättningen för en stark utveckling av de över
1800 landbaserade företagen. Branscher som bl.a. hi-tech och verkstadsindustrin har stark tillväxt. Många företag är
underleverantörer till storindustrier utanför Åland.
Turismen
Åland med sin
speciella skärgårdsnatur lockar många besökare och turismen är en växande näring. Servicen för turister är välutvecklad.
År 2001 kom över 1,7 miljoner personer till Åland och antalet övernattningar var cirka 560 000. Under sommarhalvåret kommer
besökarna för att njuta av friluftsliv som bad, golf, cykel- och båtutfärder i naturskön miljö. Möjligheterna till sportfiske är
goda året runt.
Åland är även – tack vare läget mitt i Norden – omtyckt som scen för konferenser och idrottstävlingar med många
internationella deltagare.
Livsmedelsproduktion
Jordbruket på
Åland är småskaligt. En tredjedel av Ålands närmare 800 gårdar har mellan 10 och 20 hektar åkermark till sitt förfogande.
Jordbruket är en viktig näring för befolkningen utanför Mariehamn.
De åländska jordbrukarna har tack vare tradition och erfarenhet blivit duktiga specialodlare av grödor som sockerbetor, lök, äpplen
och potatis. Odlingssäsongen pågår från maj till oktober.
Intresset för rena jordbruksprodukter ökar. År 2001 odlades närmare 10 % av den totala åkerarealen ekologiskt.
Den största landbaserade näringen på Åland är livsmedelsproduktionen. Det finns potential för att utveckla förädlingen av
produkter från jordbruket och fiskerinäringen.
Kulturen
Åland är tack
vare sjöfarten ett öppet samhälle som har haft och fortfarande har täta kontakter med folk och kulturer på andra sidan haven.
I åländska kulturyttringar blandas lokala traditioner med intryck från när och fjärran och åländskt kulturliv har ett aktivt
utbyte med övriga länder i Norden.
Den åländska naturen har inspirerat många bildkonstnärer och ålänningens beroende av havet med fiske och sjöfart är ett ofta
förekommande tema i litteraturen.
Typiskt för Åland är midsommarstängerna som rikt utsmyckade reses i många byar på midsommarafton.
Naturen
Åland uppvisar
många naturtyper, såväl karg skärgårdsnatur som generösa lövängar och frodig barrskog.
Artrikedomen i floran är stor. Riklig vårblomning och talrika orkidéer, som gynnas av den kalkhaltiga jordmånen, är vanliga på
Åland.
I faunan märks ett stort antal sjöfågel arter som häckar på Åland. Viktig för många ålänningar är vårjakten på sjöfågel
som bygger på lång tradition och som numera ses som en given del av det åländska kulturarvet.
Övergödningen av haven märks på flera sätt på Åland som ligger mitt i Östersjön. Det är därför angeläget för
ålänningarna att det vidtas åtgärder som minskar belastningen på havet.
Åländska symboler
Åland i Europa)
1954 fick Åland en egen flagga med ett rött och ett gult kors på blå
botten.